Då är vi en bit in i augusti och för de flesta av oss så har vardagen kommit igång sedan någon eller några veckor tillbaka. För en del av oss har det börjat i lite sakta mak för att nu sätta fullt tryck igen, för andra var det blåstället på med en gång med känslan att semestern det var länge sedan.

För mig personligen har det varit en härlig sommar även om den riktiga värmen varit frånvarande. Starten efter semestern har varit fullt blåställ som fick en inbromsning i helgen då det var fullt fokus på dotterns konfirmation, en härlig helg med många intryck och släkten samlad.

Konfirmation idag är verkligen något annat än när jag själv konfirmerades. Jag upplever verkligen att konfirmanderna och dess ledare har haft några intensiva veckor med djupa livsfrågor i en grupp med stor respekt för varandras tankar och känslor om livet och livets grundfrågor. Jag upplever också en oerhört fin gemenskap mellan såväl ledare som konfirmander där ledarna varit både ledare och kompis på samma gång.

Ett av värdena som diskuterats och som också gestaltades av konfirmanderna under konfirmationen var den gyllene regeln – ”Det du vill att andra ska göra för dig ska du också göra för dem”

För mig blev det ett budskap som fastnade i mina reflektioner och som jag då genast översatte dels till mig själv och till ledarskap – vad innebär detta för mig och för oss som ledare?
Mina frågeställningar till mig själv blev bland annat – är jag dömande av andra, är jag inbjudande och stödjande till andra som har det svårt, hjälper jag andra även i det lilla, sätter jag mig in i andras situationer, låter jag mina närmaste få göra på sitt sätt, lyssnar jag in andra och andras idéer, litar jag på andra o.s.v.

Frågorna är många när jag tänker på den gyllene regeln. Det som jag verkligen vill utmana mig själv i är om jag, som gyllene regelns andemening säger verkligen lever som jag själv lär. Det innebär att jag som proklamerar kärlekens ledarskap och att du som ledare ska värdegrundsladda dig som ledare måste ständig göra min självrannsakan så att jag verkligen lever som jag lär d.v.s. efter den gyllene regeln.

Det kommer emellanåt att smärta. Dels för att jag kommer att inse att jag ibland inte lever efter det jag vill stå för och dels så kommer det att smärta när jag ska förändra mina beteende i ”rätt” riktning. All förändring smärtar mer eller mindre i förändringsstarten, så även för mig.