Norge vs Sverige
Relationen mellan Norge och Sverige är något speciellt. Vem har inte hört någon norgehistoria där vi skrattat åt den norska taffligheten och mig veterligt så är kärlekshistorierna precis lika från andra sidan gränsen. Jag säger kärlek för jag uppfattar att vi svenskar i vår själ och hjärta gillar Norge och norrmännen. Jag vet efter ett antal studiebesök att norrmännen ser Sverige som en förebild och har egentligen inget direkt ont att säga om oss utan snarare kan berömma oss, se oss som förebilder och vill emellanåt eftersträva det vi gör.
En sådan fråga är bl a sjukfrånvaro. Enligt information som jag fick i förra veckan är sjuktalen i Norge tv till tre gånger så höga som i Sverige och framförallt korttidssjuktalen. Norrmännen är oftare hemma en eller två dagar när de känner sig hängiga och vi svenskar går då oftare till jobbet och blir inte hemma förrän vi är så dåliga att vi inte orkar eller har feber.
Vad beror nu detta på?
En faktor är att norrmännen har fullt betalt från första sjukskrivningsdagar, vilket är en bidragande orsak. Sedan skulle jag vilja drista mig till att säga att vi har ett annat ledarskap i Sverige än i Norge. Vi har ett mycket mer decentraliserat ledarskap och ett ledarskap som är mer inbjudande för alla medarbetare att ta ansvar för sitt arbete och det spelar in positivt på det sättet att vi tycker det är roligt att gå till jobbet. Vi vill göra bra ifrån oss och vi vill visa vårt ansvar för jobbet.
I Norge är de flesta besluten i företaget mycket mer uppstyrt av den dagliga ledaren d.v.s. Vd, platschef eller liknande roll. Övriga chefer är mer budbärare av beslut, de beslut som den dagligen ledaren tagit. Det innebär att ledningsgrupperna fungerar annorlunda i Norge, besluten ute i organisationerna är färre och därmed blir också känslan för det jag gör mindre. Jag blir mer en utförare av order än en aktiv deltagare och utvecklare av företaget (bedriften på norska).
Sedan vet vi att det här med kost är viktigt för att orka jobba och i Norge så är det inte mycket till matraster. Lunchen består av en halvtimmas rast då de äter sin smörpack d.v.s. sina medhavda smörgåsar. Till detta så ska vi veta att Norge har ingen direkt berömd matkultur. De äter dåligt till frukost, smörpack till lunch och inget större mål på kvällen så energitillförseln är inte så stort. Däremot är de väldigt hurtiga. Att gå på tur görs flera gånger i veckan vilket innebär att de mår ändå relativt bra rent fysiskt.
En reflektion är att vi kanske ska göra en sammanslagning, en ny union av det vi var och en är bra på. Svenskt ledarskap och matkultur med norskt friluftsliv så mår vi bättre, orkar mer och tycker vårt arbete är roligt och meningsfullt