Konflikter, konflikter och åter konflikter
Rubriken beskriver mycket av min föregående arbetsvecka där jag på olika sätt under hela veckan kom i kontakt med konflikter och hantering av konflikter.
Jag konstaterar att i vårt dagliga liv så hamnar i vad många uppfattar som konflikter. Det behöver inte innebära att det regelrätt är en konflikt utan många gånger kan det handla om att vi tycker olika, att vi är beskvikna på våra medarbetare och kollegor, att människor inte gör som vi vill att de ska göra och en massa andra skäl som gör att jag känner olust, irritation, besvikelse eller någon annan form är otillfredsställd med relationen till någon.
Ett annat konstaterande jag gör, är att vi som svenskar i allmänhet är lite rädda för det vi kallar konflikter. Vi backar hellre än lyfter fram frustrationen, vi skickar små subtila signaler och hoppas att motparten ska förstå, vi uppträder lite vresigt eller avvaktande eller på andra sätt för att undvika att ”ta upp” frustrationerna.
Otydliga ledare är en orsak till konflikter och konfliktsituationer. I samtliga frågor (och det är många) som jag varit inblandad i under veckan som gick så handlar konflikten om otydlighet och feghet hos ledaren. Ledare som inte vågar vara ledare, som inte vågar stå upp för sitt ledarskap och sina och företagets värderingar.
Konflikt betyder sammanstötning och mellan människor så finns det en drivkraft i konflikter, om vi har ett ärligt uppsåt och det är att komma sams. Vi behöver ledare som är modiga, raka och tydliga, som har ett ärligt uppsåt och är ärliga samtidigt som de kan visa empati och ödmjukhet. Samtliga dessa egenskaper och beteenden behöver de visa både mot sig själva och mot sina medarbetare och kollegor.
Med mitt föreslag till förhållningssätt och beteende så är jag säker på att resultatet blir en större sammanhållning och samförstånd samt en större harmoni i organisationen som gör att energin läggs på det vi ska uträtta.