Jag möter en ledare i förra veckan som tar ett stort steg för sig själv tack vare att ledaren under fyra veckor dagligen har reflekterat runt sitt ledarskap. Ledaren har dagligen genom en mindfulnessövning reflekterat om sin ledarroll och den utveckling som roller kräver framåt.

Ledaren har under en längre period kämpat med att komma in i den ”nya” rollen genom att med all kraft försöka göra de arbetsuppgifter som rollen måste utvecklas till att omfatta. Rollen innehåller inte så mycket ledarskap över medarbetare utan mer av ett ledarskap och ansvarsområde som är oerhört viktigt för företaget i relation till ekonomi, kunder, leverantörer, produktivitet och utveckling av själva produktionen. Detta ställer mycket större krav på analysarbete, strategisk framförhållning, uppföljning och driva att övriga ledare i ledningsgruppen tar sina respektive ansvar.

Ledaren jag jobbar med är en handlingskraftig ledare som har sina styrkor i att omgående omsätta det ledaren ser i vardagen och rätta till detta, hands on. Denna styrka kommer ledaren i den framtida rollen få mindre och mindre glädje av för att i stället utveckla andra förmågor som analys, framförhållning, strategitänk och jobba genom andra ledare.

När ledaren nu under fyra veckor reflekterat dagligen så är känslan tydlig, jag skulle vilja säga glasklar. Att när ledaren arbetar utifrån sitt nya uppdrag så känner ledaren enbart energitapp, leda och att all livsglädje försvinner, inte bara på jobbet utan även i övriga livet. När ledaren är i sitt ”gamla” agerande så ökar energin och livsglädjen ”som ett brev på posten. Ledaren är helt klar med att de nya kraven och arbetsuppgifterna som ledarens roll måste utvecklas till är en roll som inte passar denna ledare.

Vad göra?

Klart är att ska vi känna livsglädje och livsenergi så måste vi följa vad vi känner. Visst kan det i utvecklingssteg vara tufft ibland innan vi kommit igenom och upplevt det nya. För tt orka detta så måst vi ändå känna energipåslag när vi tänker på hur det ska vara framåt. I detta fallet har ledaren redan passerat de första stegen i förändring och känslan är att de arbetsuppgifter som rollen innehåller ger ingen energi och livsglädje.

Två dagar efter vårt möte träffar ledaren sin VD och berättar var NN känner. VD:n som länge gått med en frustration över att ledaren inte kommit igång och levererat det som VD önskar av rollen blir medkännande och förstående. VD får nu en annan syn på ledaren som person och nu jobbar både med hur ledaren ska kunna hitta en roll/arbete som passar ledaren bättre där ledaren har möjlighet att må väl, känna livsglädje och får energi för sitt jobb. Detta kommer att innebära att ledaren ska hitta en annan arbetsplats, vilket båda är överens om och båda jobbar i samklang för att hitta en bra lösning.

Ledaren säger att ”tack vare mina reflektioner genom en mindfulnessövning så försvann mina rädslor och jag vågar vara sann mot såväl mig själv som min chef, skönt.